Start Motioner > Motionsavvisning – redogörelse
Uppdaterat 2018-03-08
Här följer en redogörelse för styrelsens avvisning av motioner med argumentering och juridiska referenser.
Se även
– pm om motionshanteringen 2016 överlämnad till granskaren
– motionen med förslag om granskning av motionshanteringen
– styrelsens utlåtande över motionen plus kommentarer
– kronologisk redogörelse för motionsavvisningen
Läs vidare under följande rubriker (klicka):
Styrelsen påstår att stämman inte har rätt att fatta beslut i så kallade förvaltningsfrågor, och den advokat2 som styrelsen anlitat har sagt3 att ”en motion som tar upp förvaltningsfrågor är inte en motion”. Men varken styrelsen eller advokaten har gett konkreta juridiska hänvisningar som styrker detta, och lagkommentarerna säger något helt annat.
I senaste4 upplagan av standardverket om ekonomiska föreningar, Anders Mallmén, Sten Andersson och Bo Thorstorp, Lagen om ekonomiska föreningar, en kommentar, 4 uppl., anges att stämman som högsta beslutande organ kan ge styrelsen direktiv i förvaltningsfrågor, ja, faktiskt främst i förvaltningsfrågor5:
”Även i frågor som inte faller under stämmans exklusiva kompetens6, främst förvaltningsfrågor, har stämman möjlighet att ge direktiv till styrelsen (se t.ex. NJA 1960:698).”
Det innebär att motioner får ta upp förvaltningsfrågor. Men det är inte meningen att stämman ska fatta så många detaljbeslut att styrelsen förlorar sin ställning som förvaltningsorgan. Texten ovan fortsätter:
”Detta anses dock inte få ske i sådan omfattning att styrelsen fråntas sin funktion som förvaltningsorgan”.
Bara enstaka motioner varje år har dock gällt detaljfrågor inom förvaltningen, så stämman har varit långt från att göra det. Och även om ett motionsförslag kan uppfattas som en detaljfråga har styrelsen inte rätt att avvisa motionen – det är bara stämman som kan göra det. Vad styrelsen kan göra är att föreslå det.
Det finns dock krav på det ärende som tas upp i en motion (som jag skrivit i min motion och styrelsen skrivit i sitt utlåtande). Det anges bland annat i den utredning som föregick senaste ändring av lagen om ekonomiska föreningar – se SOU 2009:37 (PDF) s. 261:
”Med ’ärende’ avses i denna paragraf7, liksom i 11 §, en för föreningen relevant fråga som kan bli föremål för beslut på stämman. Paragrafen ger alltså inte en medlem rätt att begära en allmän upplysning eller att göra ett allmänt uttalande.”
Detsamma anges i lagkommentarerna8.
Förslaget i en motion måste alltså gälla något som är relevant för SKB och som stämman kan besluta om. Om förslaget inte är sådant eller om förslag saknas – till exempel därför att motionen är en begäran om att få en upplysning (som man kan begära under punkten om verksamhetsberättelsen) eller att göra ett uttalande – behöver motionen inte tas upp på stämman.
Alla övriga motioner måste tas upp på stämman – styrelsen har inte rätt att avvisa dem. Stämman måste också behandla motionen. Det anges tydligt i nämnda utredning – se SOU 2009:37 (PDF) s. 261:
”Har ett ärende anmälts i tid, är styrelsen skyldig att ta upp det på dagordningen för den kommande föreningsstämman och stämman är skyldig att ta upp ärendet till prövning.”
Ett förslag i en motion kan dock avvisas, det vill säga inte tas upp till sakbehandling, om förslaget skulle strida mot föreningslagen eller stadgarna om det genomfördes. Men detta ska beslutas av stämman, inte av styrelsen – se återigen SOU 2009:37 (PDF) s. 261:
”I doktrinen9 har dock uttalats att stämman kan vägra att behandla förslag, vars genomförande skulle stå i uppenbar strid med föreningslagen eller föreningens stadgar. Förevarande förslag bygger på samma uppfattning.”
Än mindre rätt har styrelsen förstås att avvisa motioner därför att förslaget skulle vara alltför detaljerat och bidra till att ”styrelsen fråntas sin funktion som förvaltningsorgan” (se avsnittet ovan).
Av de 57 motioner som avvisades 2016 var det för övrigt bara tre delvis som saknade förslag som stämman kunde fatta beslut om, bland annat därför att yrkandet gällde begäran om att få information. De motionerna kunde man alltså ha låtit bli att ta upp på stämman – men inga fler. Och av de 13 motioner som avvisades 2017 är det bara en som saknar förslag som stämman kan fatta beslut om och som därför kan avvisas. 10
Styrelsens motiveringar11 till att avvisa motioner har i övrigt varit allmänt hållna. Man har sagt att avvisandet av motioner är ”juridiskt korrekt”. Men trots muntliga och skriftliga12 frågor har styrelsen inte gett några juridiska hänvisningar som styrker detta.
I 7 kap 14 § [nuvarande 6 kap. 15 §] 13 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar14 står det:
”En medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma … om han eller hon begär det på det sätt och inom den tid som har bestämts i stadgarna.”
I SKB:s stadgar (PDF) står det också i § 26 hur och när (”på det sätt och inom den tid”) det ska ske, och dessutom anges att en sådan begäran (”framställning”) om att få ett ärende behandlat kallas motion:
”Medlem, som önskar få ärende upptaget till behandling vid ordinarie föreningsstämma,
har att göra framställning därom (motion) till styrelsen senast före utgången av januari månad.
Motion skall behandlas av föreningsstämman efter yttrande av styrelsen.”
Att styrelsen avvisar motioner och inte tar upp dem på stämman strider alltså mot lagen om ekonomiska föreningar och SKB:s stadgar.
Styrelsen uttalade också själv så sent som 201415:
”Att avvisa motioner är inte möjligt. Motion skall enligt § 26 behandlas på föreningsstämma.”
En motion måste dock innehålla ett för SKB relevant förslag som stämman kan fatta beslut om – se avsnittet Krav på ärendet i en motion ovan.
Tio16 av de avvisade motionerna 2016 innehåller förslag om uppdrag till styrelsen, och ytterligare minst åtta17 innebär i praktiken uppdrag till styrelsen. Men det är bara stämman som kan säga ja eller nej till uppdrag till styrelsen – inte styrelsen själv. Och minst åtta18 av motionerna gäller riktlinjer eller regler – som inte styrelsen utan stämman ska besluta om.
Man behöver inte ha så mycket erfarenhet från föreningar för att inse att styrelsen inte hade rätt att avvisa dessa motioner.
Samtliga motioner som gällde hyressättningen19 avvisades. Men varför ska stämman inte längre få diskutera och besluta om riktlinjer för hyrorna, som skett tidigare i flera omgångar, med utvärderingar av hyresriktlinjerna? Styrelsen bestämmer hyrorna i SKB:s fastigheter20, men stämman beslutar om riktlinjer för hyressättningen, inklusive obligatorisk stadgetext21 om grunderna för hyresberäkning.
Ett antal fullmäktige ansåg att styrelsens agerande var en oacceptabel inskränkning av medlemsdemokratin och begärde i en skrivelse22 att de 37 avvisade motionerna skulle behandlas vid en extra stämma. En sådan hölls därför den 20 juni.
Styrelsens förslag var dock att stämman skulle överlämna motionerna i klump till styrelsen – utan diskussion om de enskilda motionerna. Fem fullmäktige talade mot23 förslaget, medan en från styrelsen och två andra talade för. Många röstade för avslag, men fler röstade för styrelsens förslag, som vann. Fyra fullmäktige anmälde reservation24. Beslutet gällde hur de 37 motionerna (som styrelsen hade kallat ”förvaltningsfrågor”) skulle behandlas – inte den principiella frågan om styrelsens vägran att ta upp motioner på ordinarie stämma.
Styrelsen pratar om ”det som föreningsstämman ska besluta om” – de årliga besluten om godkännande av verksamhets- och revisionsberättelse, fastställande av resultat- och balansräkning, disposition av vinst eller förlust, ansvarsfrihet och val samt beslut om stadgar – som om det vore det enda som stämman får besluta om. Man försöker ge intryck av att stämman får besluta endast om det som stämman måste besluta om.
Men stämman är SKB:s högsta beslutande organ och får därmed i princip besluta om allt inom föreningen med undantag för vad andra har exklusiv rätt att besluta om, till exempel att styrelsen fastställer hyrorna.
Dessutom är SKB en ekonomisk förening – inte ett aktiebolag. Och i en ekonomisk förening är det meningen att medlemmarna ska engagera sig och vara delaktiga.
Riksdagens lagutskott formulerade det så här, när 1987 års föreningslag ersatte 1951 års lag – se betänkande 1986/87:LU20 (PDF) s. 5:
”Utmärkande för de ekonomiska föreningarna är att medlemmarna i större eller mindre utsträckning engagerar sig i föreningens olika angelägenheter och inte bara väljer förvaltande och kontrollerande organ samt träffar avgöranden på grundval av årsredovisningen.”
Utskottet – och hela riksdagen, som biföll utskottets förslag – påpekar alltså att stämman förväntas fatta inte bara de obligatoriska, årliga besluten.
Regeringen betonade vid samma tillfälle vikten av medlemsdemokrati och att medlemmarna får komma till tals – se proposition 1986/87:7 (PDF) s. 135:
”Föreningsrörelsen bygger på en levande medlemsdemokrati, och det är därför angeläget att varje enskild medlem alltid kan göra sin stämma hörd.”
Styrelsen begränsar i stället inflytandet för de demokratiskt valda fullmäktige som representerar SKB:s medlemmar genom att lag- och stadgevidrigt avvisa motioner.
En motion som saknar förslag som stämman kan besluta om behöver inte tas upp på stämman. Det kan gälla att motionen inte innehåller något förslag alls utan bara är en begäran att få information eller göra ett uttalande. Det kan också gälla att förslaget inte är relevant för SKB eller ligger utanför vad stämman har möjlighet att besluta om.
Alla övriga motioner måste tas upp på stämman. Styrelsen har inte rätt att avvisa dem.
Ett förslag som skulle strida mot föreningslagen eller stadgarna om det genomfördes bör dock inte behandlas – det bör styrelsen föreslå och stämman besluta. Styrelsen kan också föreslå att förslag som går alltför långt i detalj inte ska behandlas – men det är stämman som beslutar.
Hanterar man motioner på annat sätt bryter man mot föreningslagen och stadgarna. Dessutom inskränker man medlemsdemokratin – i en tid när demokratin verkligen behöver värnas – och motarbetar medlemmarnas engagemang i SKB.
Efter fotnoterna nedan finns samlade juridiska referenser.
Pilen ↑ efter siffrorna nedan går till platsen för respektive fotnot.
1. ↑ År 2016 styrelsen vägrade ta upp 37 av sammanlagt 57 motioner på ordinarie stämma, och 2017 avvisades 13 av 26 motioner. De redovisades i separata häften: Frågor om styrelsens förvaltning av SKB [2016] (PDF) respektive Frågor om styrelsens förvaltning av SKB 2017 (PDF). De motioner som behandlades som motioner och togs upp på ordinarie stämma redovisades i häftena Motioner 2016 (PDF) respektive Motioner 2017 (PDF).
2. ↑ Advokaten är Blanka Kruljac Rolén.
3. ↑ Det skedde vid den ”Utbildning i att skriva motioner” som SKB anordnade den 17 januari 2017.
4. ↑ I upplagan före, tredje upplagan, av detta verk, Anders Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar, formulerades detsamma på följande sätt i avsnitt 7:1.02 Föreningsstämmans direktivrätt:
”Förvaltningen av föreningens angelägenheter hör till föreningsledningens kompetensområde … Stämman kan dock i egenskap av föreningens högsta beslutande organ ge styrelsen och VD direktiv även i förvaltningsfrågor.”
Den begränsning som angavs gällde att stämman inte får fatta så många och så detaljerade beslut i förvaltningsfrågor att
”styrelsen förlorar sin roll som ansvarigt förvaltningsorgan”.
Det uttrycktes också:
”Stämman får inte i realiteten ta ifrån styrelse och VD dess uppgifter”.
5. ↑ Se fjärde stycket i avsnittet 1 Föreningsstämmans kompetensområde som kommentar till 7 kap. 1 § [numera 6 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar på s. 228.
6. ↑ Vad exklusiv kompetens innebär förklarades tidigare i samma avsnitt:
”Av lagen följer att stämman har exklusiv kompetens i en rad frågor, som exempelvis val av styrelseledamöter och revisorer, beslut om fastställelse av resultat- och balansräkningar, beslut om disposition av vinst och förlust samt beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöter (se 7 kap. 10 §). Vidare kan endast stämman fatta beslut om ändring av stadgarna och om likvidation. Det är också bara stämman som kan besluta att föreningen genom fusion ska gå upp i annan juridisk person. Beslut av dessa slag kan inte delegeras till annan.”
7. ↑ Den paragraf som avses är 7 kap 14 § [nuvarande 6 kap. 15 §] lagen om ekonomiska föreningar.
8. ↑ I standardverket om lagen om ekonomiska föreningar, Anders Mallmén, Sten Andersson och Bo Thorstorp, Lagen om ekonomiska föreningar, en kommentar, 4 uppl. står det på s. 248 under rubriken 1. Medlems rätt att få stämmobehandling av ett ärende, som kommentar till 7 kap 14 § [nuvarande 6 kap. 15 §] lagen om ekonomiska föreningar:
”Med ’ärende’ förstås något för föreningen relevant spörsmål, som kan bli föremål för stämmans beslut. En begäran om en upplysning är inte ett ärende. Detsamma gäller en medlems begäran att göra ett allmänt uttalande vid stämman. Ärendet ifråga måste också omfattas av stämmans kompetens.”
I upplagan före, Anders Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar, en kommentar, 3 uppl. stod i princip detsamma på s. 258:
”Med ett ’ärende’ förstås något för föreningen relevant spörsmål, som kan bli föremål för stämmans beslut. En begäran om en upplysning är inte ett ärende (se här i stället 7:11), ej heller begäran om rätt för en medlem att göra ett allmänt uttalande vid stämman. Ärendet ifråga måste också omfattas av stämmans kompetens.”
9. ↑ Med ”doktrinen” avses enligt en fotnot standardverket om lagen om ekonomiska föreningar, Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar, tredje upplagan, där det på s. 258 står:
”Stämman kan [dock] vägra ärendebehandling, troligen dock endast om ett bifall till medlemmens yrkande skulle stå i uppenbar strid med FL eller stadgarna.”
I fjärde upplagan har texten gjorts ännu tydligare. Där står det på s. 248 under rubriken 1. Medlems rätt att få stämmobehandling av ett ärende, som kommentar till 7 kap 14 § [nuvarande 6 kap. 15 §] lagen om ekonomiska föreningar:
”Om det som medlemmen begär är ett ’ärende’, måste detta normalt tas upp till sakbehandling på stämman. Medlemmen torde dock få acceptera att stämman skjuter upp frågan till en fortsatt stämma. Stämman torde däremot inte kunna vägra att ta upp ärendet till behandling annat än om ett bifall till medlemmens yrkande skulle stå i uppenbar strid med EFL eller stadgarna (se NJA 1960 s. 698 där länsstyrelsen hade utlyst en extra bolagsstämma, som dock inte tog upp ett ärende till saklig behandling utan avvisade detta, något som HD fann strida mot grunderna för minoritetsskyddet, se även prop. 1997/98:99 (PDF) s. 238 f.25)”
10. ↑ Avsaknad av förslag som stämman kan besluta om gällde år 2016 det styrelsen hade redovisat som fråga 3, de två första att-satserna, samt två av de tre att-satserna i fråga 23, som är begäran om att få information. Det gällde också de flesta av att-satserna i fråga 25, som är omöjliga av olika skäl, bland annat därför att stämman inte har rätt att vare sig anställa eller avskeda personer. År 2017 gäller det bara det styrelsen har redovisat som fråga 6, som helt saknar förslag.
11. ↑ Styrelsens motiveringar återfinns i ett kort meddelande på hemsidan, ett utförligare informationsblad (PDF), text med frågor och svar (PDF) om hanteringen, styrelsens förslag (PDF) till den extra stämman 2016-06-20 (som har tagits bort från SKB:s hemsida) samt artiklar i Vi i SKB april 2016 (PDF) på sidorna 48 och 49. Det är mycket text men väldigt lite konkreta fakta. För övrigt återfinns regler om motionsskrivning med starka praktiska begränsningar i Vi i SKB oktober 2016 (PDF) på sidan 39.
12. ↑ Kvarterets fullmäktig har i mejl frågat styrelsen dels vilka lagparagrafer som anger att styrelsen har rätt att avvisa motioner respektive hur urvalet av motioner ska ske, dels vilka förarbeten till lagar styrelsen kan ange som stöd för att avvisa motioner. Styrelsen svarade inte på det och gav inte heller något svar på frågor om styrelsens beslutsfattande. Läs själv de båda mejlen.
13. ↑ Före den 1 juli 2016, när en lagändring trädde i kraft, fanns motsvarande skrivning i 7 kap. 6 §:
”En medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma, om han begär det i den ordning och inom den tid som kan vara bestämd i stadgarna. Saknar stadgarna sådana bestämmelser, skall medlemmen skriftligen framställa sin begäran hos styrelsen i så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman.”
14. ↑ Att bestämmelserna om föreningsstämma i 7 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (föreningslagen) gäller för kooperativa hyresrättsföreningar framgår av 2 kap. 17 § lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt. Av andra bestämmelser i samma lag framgår att bland annat också kapitlen 3, 6, 8 samt 11–15 i föreningslagen gäller kooperativa hyresrättsföreningar.
15. ↑ Yttrandet återfinns i styrelsens utlåtande över motion 30 år 2014 – se bild från utlåtandet eller läs i motionshäftet (PDF).
16. ↑ Motionerna 1, 4, 6, 19, 20, 28, 29, 30, 31 och 33 i häftet Frågor om styrelsens förvaltning av SKB (PDF)
17. ↑ Motionerna 2, 5, 7, 18, 21, 24, 26, 32 och 36 i häftet Frågor om styrelsens förvaltning av SKB (PDF)
18. ↑ Motionerna 8, 10, 11, 12, 13, 15, 16, 17, 22 i häftet Frågor om styrelsens förvaltning av SKB (PDF)
19. ↑ Motionerna 26–34 i häftet Frågor om styrelsens förvaltning av SKB (PDF)
20. ↑ Enligt 2 kap. 16 § lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt är det ”en uppgift för styrelsen att fastställa hyran till föreningen”.
21. ↑ Enligt 2 kap. 4 § [numera något ändrad lydelse] lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt ska stadgarna ange ”de grunder som skall gälla för beräkningen av den hyra som kooperativa hyresgäster skall betala”.
22. ↑ Undertecknarna hänvisade i sin skrivelse (PDF) till 7 kap. 5 § föreningslagen, som efter lagändringen den 1 juli 2016 motsvaras av 7 kap. 11 § och efter ändringen 2018 av 6 kap. 12 § föreningslagen. Där anges det att extra stämma ska hållas om minst en tiondel av samtliga röstberättigade (i SKB:s fall samtliga fullmäktige) begär det.
23. ↑ Mot förslaget talade bland annat kvarterets fullmäktig – se hans anförande.
24. ↑ Kvarterets fullmäktig reserverade sig mot beslutet – läs hans reservation. Tre ytterligare fullmäktige reserverade sig: Anders Hidmark, fullmäktig Brunbäret, Ragnar von Malmborg, köande fullmäktig, och Anders Syrén, fullmäktig Grundläggaren. Se bil. 1 i protokollet inskannat som bild (PDF) från stämman Uppgift om reservationerna saknas helt i det elektroniskt sökbara protokollet (PDF), vilket strider mot SKB:s riktlinjer för stämmoprotokoll (PDF).
25. ↑ I propositionen står det (dock på s. 234; sidhänvisningen i lagkommentarerna torde vara felaktig), som kommentar till 9 kap. 11 § i lagförslaget, som handlar om aktieägares möjlighet att få ett ärende behandlat vid en bolagsstämma:
”Begäran skall avse ett ärende. Därmed förstås något för bolaget relevant spörsmål som kan bli föremål för beslut på stämman. Sålunda är en begäran om upplysning inte ett ärende. Bestämmelsen ger inte heller en aktieägare rätt att göra endast ett allmänt uttalande på stämman. Det ligger vidare i sakens natur att ärendet måste ligga inom ramen för stämmans kompetens.
Aktieägarens rätt att begära att ett ärende skall tas upp vid bolagsstämman innebär att stämman normalt inte kan undvika att ta upp ärendet till behandling. Endast i de fall då ett bifall till aktieägarens yrkande i sakfrågan uppenbarligen skulle strida mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen kan bolagsstämman vägra att behandla ärendet (se NJA 1960 s. 698).”
Nedan återges samlade juridiska referenser samt några uttalanden i lagstiftningsprocessen om vikten av medlemsdemokrati och medlemsinflytande i en ekonomisk förening.
Läs vidare nedan under följande rubriker:
Fr.o.m. den 1 juli 2018 står det i 6 kap. 15 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar (föreningslagen, tidigare förkortad FL, numera förkortad EFL):
”En medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma om han eller hon skriftligen begär det hos styrelsen i sådan tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman. Begäran ska framställas på det sätt och inom den tid som har bestämts i stadgarna, om stadgarna innehåller bestämmelser om saken.”
Dessförinnan stod det fr.o.m. den 1 juli 2016 i 7 kap. 14 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar:
”En medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma om han eller hon skriftligen begär det hos styrelsen i sådan tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman eller, om stadgarna innehåller bestämmelser om saken, om han eller hon begär det på det sätt och inom den tid som har bestämts i stadgarna.”
Före den 1 juli 2016 stod det i 7 kap. 6 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar:
”En medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma, om han begär det i den ordning och inom den tid som kan vara bestämd i stadgarna. Saknar stadgarna sådana bestämmelser, skall medlemmen skriftligen framställa sin begäran hos styrelsen i så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman.”
I standardverket om lagen om ekonomiska föreningar, Anders Mallmén, Sten Andersson och Bo Thorstorp, Lagen om ekonomiska föreningar, en kommentar, 4 uppl. står det på s. 248 under rubriken 1. Medlems rätt att få stämmobehandling av ett ärende, som kommentar till 7 kap 14 § [nuvarande 6 kap. 15 §] lagen om ekonomiska föreningar:
”Om det som medlemmen begär är ett ’ärende’, måste detta normalt tas upp till sakbehandling på stämman. Medlemmen torde dock få acceptera att stämman skjuter upp frågan till en fortsatt stämma. Stämman torde däremot inte kunna vägra att ta upp ärendet till behandling annat än om ett bifall till medlemmens yrkande skulle stå i uppenbar strid med EFL eller stadgarna.”
I § 26 i SKB:s stadgar (PDF) står det:
”Medlem, som önskar få ärende upptaget till behandling vid ordinarie föreningsstämma, har att göra framställning därom (motion) till styrelsen senast före utgången av januari månad.
Motion skall behandlas av föreningsstämman efter yttrande av styrelsen.”
I utredningen SOU 2009:37 (PDF) som föregick den version av lagen om ekonomiska föreningar som trädde i kraft den 1 juli 2016 står det på s. 261:
”Med ’ärende’ avses i denna paragraf … en för föreningen relevant fråga som kan bli föremål för beslut på stämman. Paragrafen ger alltså inte en medlem rätt att begära en allmän upplysning eller att göra ett allmänt uttalande.”
I standardverket om lagen om ekonomiska föreningar, Anders Mallmén, Sten Andersson och Bo Thorstorp, Lagen om ekonomiska föreningar, en kommentar, 4 uppl. står det på s. 248 under rubriken 1. Medlems rätt att få stämmobehandling av ett ärende, som kommentar till 7 kap 14 § [nuvarande 6 kap. 15 §] lagen om ekonomiska föreningar:
”Med ’ärende’ förstås något för föreningen relevant spörsmål, som kan bli föremål för stämmans beslut. En begäran om en upplysning är inte ett ärende. Detsamma gäller en medlems begäran att göra ett allmänt uttalande vid stämman. Ärendet ifråga måste också omfattas av stämmans kompetens.”
I upplagan före, Anders Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar, en kommentar, 3 uppl. stod i princip detsamma på s. 258:
”Med ett ’ärende’ förstås något för föreningen relevant spörsmål, som kan bli föremål för stämmans beslut. En begäran om en upplysning är inte ett ärende (se här i stället 7:11), ej heller begäran om rätt för en medlem att göra ett allmänt uttalande vid stämman. Ärendet ifråga måste också omfattas av stämmans kompetens.”
I utredningen SOU 2009:37 (PDF) som föregick den version av lagen om ekonomiska föreningar som trädde i kraft den 1 juli 2016 står det på s. 261:
”Har ett ärende anmälts i tid, är styrelsen skyldig att ta upp det på dagordningen för den kommande föreningsstämman och stämman är skyldig att ta upp ärendet till prövning. Så är fallet även om ärendet har tagits upp vid en tidigare stämma eller om det framstår som uteslutet att ett lämnat förslag skulle få erforderlig majoritet vid stämman. I doktrinen har dock uttalats att stämman kan vägra att behandla förslag, vars genomförande skulle stå i uppenbar strid med föreningslagen eller föreningens stadgar.3. Förevarande förslag bygger på samma uppfattning.”
3 Se bl.a. A. Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar, en kommentar, 3 uppl., s. 258.
I senaste upplagan av standardverket om ekonomiska föreningar, Anders Mallmén, Sten Andersson och Bo Thorstorp, Lagen om ekonomiska föreningar, en kommentar, 4 uppl. står det på s. 228 i avsnitt 1. Föreningsstämmans kompetensområde, som kommentar till 7 kap. 1 § [numera 6 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar
”Även i frågor som inte faller under stämmans exklusiva kompetens, främst förvaltningsfrågor, har stämman möjlighet att ge direktiv till styrelsen (se t.ex. NJA 1960:698). Detta anses dock inte få ske i sådan omfattning att styrelsen fråntas sin funktion som förvaltningsorgan”.
I upplagan före, tredje upplagan, av detta verk, Anders Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar, formulerades detsamma på följande sätt i avsnitt 7:1.02 Föreningsstämmans direktivrätt:
”Förvaltningen av föreningens angelägenheter hör till föreningsledningens kompetensområde … Stämman kan dock i egenskap av föreningens högsta beslutande organ ge styrelsen och VD direktiv även i förvaltningsfrågor. … Stämman får inte i realiteten ta ifrån styrelse och VD dess uppgifter.”
I senaste upplagan av standardverket om ekonomiska föreningar, Anders Mallmén, Sten Andersson och Bo Thorstorp, Lagen om ekonomiska föreningar, en kommentar, 4 uppl. står det på s. 188–189 i avsnitt 6 Förhållandet föreningsstämman styrelsen, som kommentar till dåvarande 6 kap. 6 § lagen om ekonomiska föreningar
”Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ. Styrelsen och andra föreningsorgan är skyldiga att följa stämmans beslut. … En föreningsstämma kan, liksom en bolagsstämma, utfärda anvisningar om föreningens organisation. Stämman kan också anta riktlinjer för förvaltningen av föreningens angelägenheter. Likaså kan stämman föreskriva att styrelsen får vidta vissa angivna åtgärder endast med stämmans godkännande. Stämmodirektiv förutsätts dock vara undantag. Det får inte gå så långt att styrelsen förlorar sin ställning som ansvarigt förvaltningsorgan (se prop. 1975:103 s. 236, Nial i Festskrift till Knut Rodhe s. 336 ff. och Andersson, Johansson, Skog, 8:4:5)”
I upplagan före, tredje upplagan, av detta verk, Anders Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar, formulerades detsamma på följande sätt i avsnitt 6:6.01:
”Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ. Styrelsen och andra föreningsorgan är därför skyldiga att följa stämmans beslut. Sålunda finns t.ex. ej hinder för en föreningsstämma att behandla frågan om VDs löneförmåner, NJA 1960 s. 698. … Stämmodirektiv förutsätts dock vara ett undantag. De får inte gå så långt att styrelsen förlorar sin ställning som ansvarigt förvaltningsorgan.”
I regeringens proposition 1986/87:7 (PDF) med förslag till ny lag om ekonomiska föreningar står det på s. 135 (som kommentar till 7 kap. 12 § femte stycket):
”Föreningsrörelsen bygger på en levande medlemsdemokrati, och det är därför angeläget att varje enskild medlem alltid kan göra sin stämma hörd.”
I betänkande 1986/87:LU20 (PDF) från riksdagens lagutskott, bifallet av riksdagen, står det på s. 5:
”Utmärkande för de ekonomiska föreningarna är att medlemmarna i större eller mindre utsträckning engagerar sig i föreningens olika angelägenheter och inte bara väljer förvaltande och kontrollerande organ samt träffar avgöranden på grundval av årsredovisningen.”
Lars Lingvall